Tillbakablickar
Södersjukhuset en intressant historia
Södersjukhuset ett stort grått sjukhus, för stort med för många långa korridorer med en och annan avdelning som gav ett ljust och inbjudande intryck. Så kunde sjukhuset upplevas av en besökare okunnig om sjukhusets historia och arkitektur något till några årtionden efter att det byggts. Men sjukhuset har en historia som verkligen är värd att komma ihåg. Det område Södersjukhuset kom att byggas på bebyggdes först under 1800-talet och då med två vattenreservoarer och 1919 efter första världskriget med nödbostäder som sträckte sig ner till Ringvägen. Nödbostäderna var av trä och i två våningar med lägenheter på ett rum och kök med torrklosett och i köken vedspis. En lägenhet på två rum och kök och en på tre rum och kök fanns också. Strax ovan Södra Årstalundens koloniområde byggdes 1911 Sachsska barnsjukhuset, Barnsjukhuset till Simon och Matilda Sachs' minne. Byggnaden ligger lite nedanför Södersjukhuset som tydligt syns på fotot. Från det gamla Sachsska barnsjukhuset har barn, även de som absolut inte ville och tjatade på sin mamma att slippa, goda minnen av snälla sjuksköterskor, läkare och föräldrar som fick vinka till dem på andra sidan fönstret.
foto av sjukhusfotograf Margit Du Rietz
Beslutet att bygga Södersjukhuset grundade sig på att befolkningen ökat mycket, särskilt i Stockholms södra delar under 1800-talet och i början av 1900-talet. Dessutom var Stockholms sjukhus på efterkälken jämfört med övriga landets sjukhus och behövde ett modernt sjukhus. Socialborgarrådet Wictor Karlsson (S) arbetade hårt för att få ett sådant modernt sjukhus på Södermalm och blev Södersjukhusets byggnadskommissions ordförande från 1938. De andra sjukhus som fanns på Södermalm var Maria sjukhus vid Wollmar Yxkullsgatan som varit en fabrikslokal som 1876 byggdes om till sjukhus (personalen och utrustningen kom Södersjukhuset sen att ta över), Södra Barnbördshuset som låg granne till Maria sjukhus och Åsö sjukhus som var ett ombyggt bostadshus. Hjalmar Cederström, utbildad på Tekniska skolans byggnadslinje i Stockholm och som kallade sig ingenjör, var drivande när det gällde planeringen och utformandet av Södersjukhuset. Han hade erfarenhet av att bygga och rita sjukhus när han bott i Södertälje, men i Stockholm blev det en motsättning mellan honom och utbildade arkitekter. Men 1937 antogs Cederström som chefsarkitekt med Herman Imhäuser vid sin sida och flera arkitekter.
Socialborgarrådet Wiktor Karlssons historia tål att läsas om flera gånger. Han hade följt sin fars fotspår och blivit modellsnickare och fortsatt med det när han flyttat till Stockholm 1900 och var tidigt engagerad i arbetar- och nykterhetsrörelsen. Efter dagens ordinarie arbete och uppdrag som borgarråd brukade han hemma skapa praktiska detaljlösningar för sjukhus och ålderdomshem som de smarta sängbord, "geniala" skriver Halldin, som kom att stå vid varje säng på Södersjukhuset.
Under hans tid utvidgades och moderniserades S:t Görans sjukhus och S:t Eriks förändrades från fattiganstalt till sjukhus, Södersjukhuset byggdes och Beckomberga och Eastmaninstitutet för tandvård. Wiktor Karlsson fick även igenom förslag om ålderdomshem som inte skulle byggas som kaserner.
Södersjukhuset byggs
När stadsfullmäktige beslutat om byggandet av Södersjukhuset började ett intensivt arbete av byggnadskontoret, arkitektkontoret (som löd under byggnadskontoret), byggnadsavdelningen, inventarieavdelningen. Byggnadskontoret samarbetade även med fyra ingenjörsfirmor: en för byggnadskonstruktionerna, en för värme-, ånga-, ventilations- och sanitetsinstallationer, en för elutrustning, en för kylanläggningarna. För förslag och granskning knöts människor som hade anknytning till sjukvårdsarbetet. Från själva markarbetet och när byggandet kommer igång finns flera fotografier från Cederströmsarkivet i Stadsarkivet. Hjalmar Cederström fick uppleva i stort att Södersjukhuset fullbordades efter hans linjer skriver Mats Halldin i boken Södersjukhuset 50 år. För Halldin var Södersjukhuset ett funktionsvänligt sjukhus "där avstånden aldrig varit längre än att allt har legat nära till".
Södersjukhusets egna lösningar
Teckningen visar Södersjukhusets ursprungliga två huvudingångar. En för patienter och en för besökare. Den för besökare låg på gatuplan. Den för patienter låg rakt ovanför en trappa upp. En lösning för att undvika smitta mellan grupperna.
En annan nyhet var att salssystemet med upp till 20 sängar i en sal övergavs för att istället ha rum med 4 sängar och att köket placerades på översta våningen av vårdbyggnaden med sina vårdavdelningar. Ett centralkök med flera småkök som hade direkthiss ner till avdelningarna. 1974 byggdes det gamla köket om. Strax innan det stängdes kommer ett köksbiträde ihåg hur de i ett av småköken där dietmaten lagades fick se upp att inte någon enstaka kackerlacka som sprang över spisen trillade ner i maten. Öppnades dörren till ett av köksskåpen där det mest stod rostfria föremål som inte användes, syntes kackerlackor springa. Ingen fick panik av det eftersom kackerlackor inte är smittspridande och när de väl tagit sig in i gamla oanvända utrymmen så är det inte lätt att bli av med. Inför ombyggnaden flyttades köket till Rosenlunds sjukhus, vars nya sjukhusbyggnad och kök blivit klar året innan, och därifrån fick maten köras till Södersjukhuset. En gammal vithårig kokerska i det köket berättade om vad hon som barn upplevt av Södermalm och vad barnträdgården betydde för henne eftersom där fanns leksaker att leka med som inte fanns hemma.
foto av sjukhusfotograf Margit Du Rietz
Fotot från 1950-talet visar sjuksköterskeskolans samlingsrum med det snyggt placerade låga mindre fönstret med rundade hörn i förhållande till långsidans rad av fönster.
Stockholm stad fick en egen sjuksköterskeskola 1940, S:t Eriks Sjuksköterskeskola, eftersom Södersjukhuset börjat byggas och skulle när det var klart kräva många sjuksköterskor. Skolan hade först adressen Kungsgatan 7-9 och då var det på S:Eriks Sjukhus som sköterskeeleverna fick sin praktiska utbildning. Efter tio år fick skolan flytta till Jägargatan 20 vid Södersjukhuset.
1931 hade Ulla Beck-Friis, husmor vid Sabbatsbergs Sjukhus skrivit i sjukhusdirektionens programutredning, Förslag till nytt centralsjukhus för de södra delarna, att det borde diskuteras om en ny sjuksköterskeskola i samband med Södersjukhusets nybyggnad.